Skelettkvinnan

Operation Ben-brott

Kategori: Frihet

Justitiemord och Sverige

Sverige är ett land hårt kritiserat av Amnesty, FN och Röda Korset för obefogade häktningar och att häktning används som ett redskap för att bryta ned folk. Att sitta häktad, isolerad är bland det värsta som man kan råka ut för, det är egentligen sådan tortyr, att under min häktningstid lånade jag en bok om människan. Boken hade ett litet avsnitt mitt i allt om isolering och påverkan av det…det hävdades om jag minns det rätt att det kan anses som en av de värsta former av tortyr en normal människa kan råka ut för.

I Sverige, med ett genomruttet rättsväsende där vi alla bevisligen inte är “Lika inför lagen” används häktningarna så grymt att Sverige till och med kritiserats av Nigeria. OM Nigera kritiserar Sverige för häktningar och hur lättvindigt det går till är som att seriemördare skulle säga till en serievåldtäktsman att personen borde lägga av och liksom respektera människor lite mer. Så illa är det gott folk.

Marianne Ny, en av Sveriges mest kända åklagare inlånad och polisanmälare i det bisarra julkortsmålet, till att efterlysa Julian Assange och troligen mest internationellt avskydda åklagare anser följande:

”Först då mannen frihetsberövas och kvinnan i lugn och ro hinner få lite perspektiv på sin tillvaro, får hon en chans att upptäcka hur hon egentligen behandlats, säger Marianne Ny, åklagare vid åklagarkammaren i Kristianstad. […] Genom en lagföring lyfter rättsväsendet över ansvaret på den som tillgriper våld. Marianne Ny menar att lagföringen har en god effekt som skydd för kvinnan, även i de fall gärningsmannen åtalas men inte döms.” – Den nya kvinnofridslagen 2001 sidan 12.
http://www.domstol.se/Publikationer/Rapporter/Kvinnofridslagen.pdf#page=28&zoom=auto,-43,576

Vad vi ser här är att personen, mannen i det här fallet men de resonerar likadant oavsett brottsmål, skall anhållas, häktas med mera även om det inte leder till åtal. Men det riktigt smutsiga och den stora elefanten som alla borde se är att texten implicerar även att männen (i det här fallet) som inte ens har åtalbara mål emot sig isoleras.

Det är bevisat att långa häktningstider som är tortyr för den isolerade kan också bidra till falska erkännanden. Vilket passar som handen i handsken för ett rättssamhälle vars enda mål är att döma, oskyldig som skyldig.

Flera exempel på grova justitiemord eller övergrepp från samhällets sida gentemot oskyldiga, utöver mig själv är exempelvis:

Allmänläkaren och Obducenten och Catrine da Costa som aldrig fick riktig upprättelse: http://www.mediemordet.com/ är en intressant källa för detta mål som förstörde så många liv. En av de anklagade fick för ett tag sedan frågan hur är livet idag och svaret var “Vilket liv, jag har inget liv.”. Precis så känner jag. Professor Diesen var en av de som började sprida nekrofilanklagelser runt sig och hela Sverige var i eld och lågor i detta fallet. Märkligt hur något kan vara så annorlunda men tända den socialpornografiska ådran i varenda statsanställda och mediaprostituerades hjärtan i eld och lågor.

Precis som i mitt fall. Numera jobbar Diesen och Leijonhufvud, hans moralkonservativa sidekick för att genomföra ett porrfritt övervakningssamhälle med kontraktssigneringar innan du ens kan ha samlag. Man börjar fundera varför de här människorna är så fixerade vid sex… De är dock de enda högt upp i samhället med rätt att påverka som sitter med i sådana organ, jag vet viktiga framstående åklagare som är med i något som heter kvinnolobbyn, direkt eller indirekt som kämpar för ett porrfritt Sverige och mycket annat som berör sexualitet. Sex är något fint och positivt men dessa sjuka hjärnor förvandlar det till något smutsigt och negativt.

Julian Assange: Marianne Ny som återupptog förundersökningen emot honom (han häktades kort därefter i sin frånvaro) trots att en annan åklagare redan lagt ned målet. Två kvinnor tillhörandes samma socialdemokratiska kristna förening har sex med honom och blir förnärmade när de inser hur det hela gått till. Sedan är såklart övergreppspoliser på dem och berättar för dem att de skall blivit våldtagna. Låter ungefär som Maria Brage som var den sista förundersökningsledaren i mitt mål. Alla ungar hon förgripit på sig med sina könsord för att övertyga dem är troligen oräkneliga. Enheten för specialmål vägrade lämna ut hennes akt till mig för det kunde skada hennes anseende privat…sedan när vi paragraffäktades lite kring offentlighetsprincipen förnekade han helt sonika att någon sådan inte existerade. Där satt jag med målnummer på ärenden där polisanmälan gjorts för sexuellt ofredande just mot denna oproffsiga övergreppsorienterade polis. Poliser har alltid rätt, även när de har fel. Det är en synnerligen farlig återvändsgränd Sverige hamnat i när Enheten för specialmål täcker upp och försöker skydda dem de skall övervaka ungefär som om de vore kollegialt korrumperade. Vilket de är. Alla bör spela in alla telefonsamtal man har med myndigheter, jag har förlorat mycket bevis tack vare att jag inte gjorde det. Maria Brage gav mig dock lärdomen och erfarenheten att göra detta när hon ville mästra mig i ett telefonsamtal hon ville göra till mig. Men det slutade tvärtom, hon fick veta att hon mött en person som inte är rädd för hennes bricka eller maktställning utan tvärtom genomskådat henne totalt.

Rättsväsendet är ruttet men så ruttet trodde jag inte tidigare. Men kampen fortsätter, de ruttna äpplena som drar ned hela rättsväsendets trovärdighet kommer avslöjas med tiden. Men kommer folk bry sig? Polisinformatörer och åklagarinformatörer som lämnar falsk information skyddas av rättsväsendet när de egentligen borde åtala dem för falsk
tillvitelse. Men polisinformatörer och liknande pack kommer få betala för den skada de gjort för en dag läcker uppgifterna om deras lögner. Det gör de alltid, tänk på det!

Sture Bergwall är ett kapitel för sig, alla sopar rent runt Kwasten och olämpliga arbetsmetoder från polisens sida och en psykodynamisk modell som sedan länge förkastats av seriös vetenskap.

Men inget förvånat mig längre i det här landet när, ja, jag avskyr Flashback men länken är här:https://www.flashback.org/t2263933 , när folk kan förvilla och bedra en hel generation myndighetspersoner. Om bara 10% av det som står i den tråden är sant så kommer jag se med glädje hur hela myndighetssverige kommer få sitta med dumstruten. Går
jag och lyssnar på en psykolog och allt det övriga så kontrollerar jag åtminstone sanningshalten först. Vem är Manuel Knight? Läs tråden men kom ihåg: Flashback säger inte alltid sanningen, som resten av allt som postas på Internet.

När blev Sverige såhär idiotiskt, mannen tjänar miljoner på vårt samhälles bekostnad och ingen rör en fena. Ovanstående är en av de få trådarna jag smygläser på Flashback för det är som att se en film om en amerikan som säljer mirakelmediciner utan verkan och alla nappar. Sedan kan det vara värt att påpeka att jag personligen finner en direkt avsmak inför det här amerikanska evangeliskt kristna metodiken som talarindustrin försöker sälja.

Den evangeliska pastorn Ted Haggard rådgivare åt dåvarande president Bush som nådde miljoner. Han åkte fast två gånger med metaamfetamin och manlig prostituerad, två gånger! Samma person fördömde homosexualitet och droger. Finns med i många dokumentärer innan allt kom till ytan där han pratar med barn i Gods Children, även professor Dawkins dokumentärer men även Religious av en amerikansk komiker jag glömt namnet på. I alla dessa dokumentärer står han vid sitt budskap och verkar helt i sin roll som den mycket mäktiga religiösa pastorn som likt talare i vårt land talar om hur du ska nå framgång.

Nu handlar det om rättsskandaler och rättsövergrepp.

Är Sverige hopplöst är mellanmjölken härsken och bör bytas ut?

Edit: Korrigerade en felaktighet rörande Assangefallet. Korrigerade även en del annat.

Vad är ett människoliv värt?

Egentligen är det mycket jag vill skriva och säga men orkar inte det får bli en annan dag. Jag tror egentligen inte på Sverige längre och staten och skadeståndsersättningar ligger på en nivå med 20-talet såvida det inte är ekonomiska brott eller liknande som drabbar högdjuren.

Men i övrigt tjingiling alla.

Jag vill också tillägga att bloggen är sedan en längre tid tillbaka friad från alla brottsmisstankar. Jag hade ett trevligt polisförhör med en polis från Borås som verkade anse det var minst lika löjligt som jag vad det gällde julkorten. Han tror det kommer bli nedlagt.

I övrigt, jag vill bara bli någon anonym och ha ett liv där jag återigen kan skapa nya relationer med andra människor utan att oroa mig att de googlar mig. Ni näthatare fattar inte vad ni gör. Men nu är flera av er dragna inför rätta och papprena lär komma snart. JK lär tar 8 månader minst. Jag vill gå vidare…

Sist men inte minst förstår jag inte varför feministgrupper verkar se mig som en hjältefigur eller offerhjälte. Världen är upp och ned men någon får gärna förklara som om jag är ett barn…

Snart brinner det i knutarna

Jag har fått veta att snart kommer rättegångar inledas emot några av de näthatare som förstört mitt liv och skadat min familj samt orsakat lidande för många många andra. Det kommer bli mig ett sant nöje att se dem sitta där. Näthat ligger i tiden och media kommer garanterat trycka på, på ett positivt sätt för mig då det visade sig att jag var oskyldig till det jag anklagats för.

Mycket annat är pågång också, snart smäller det. Det kommer bli mig ett sant nöje att få det avklarat.

Därefter är det dags att gå vidare med mitt liv och jag har fästmö och allt jag kan önska. Men jag vill bli anonym. Jag vill bli en nobody igen. Men jag har saker att avklara först innan det kommer ske. Jag släpper nämligen inte det här fören det är klart. Helt klart.

Det känns bra, näthat är på nedgång, galningarna kommer förlora och Flashback kommer skakas i grundvalarna hur mycket de än försöker dölja sanningar om hur illa de ligger till.

Sveriges medborgare skall skyddas mot förtal och ärekränkning

*Från min pappas blogg*

Sverige har undertecknat Europakonventionen regler där det bland annat ingår att skydda medborgarna mot ärekränkning och förtal. Alla skriverier och uppladdade dokument som är ägnade att utsätta en privatperson för omgivningens förakt är enligt Europakonventionen inte tillåtet.

Beräkningar visar att ca sju procent eller lite mer än sexhundra tusen människor i vårt land är eller har varit utsatt för andras missaktning på nätet. Till detta kommer att missaktningen upprepas varje gång någon läser eller ser det och kan på så vis återupprepas i åratal. Det finns exempel som visar att folk drivits till att ta sina liv på grund av dessa missaktningar där man kan förmoda att mörkertalet är mycket stort på grund av den skam som kan ligga bakom dödsfallet.

Förundersökningsprotokoll, domar och andra liknande handlingar är sådana dokument som kan innehålla uppgifter som i ett bredare perspektiv än hos en enskild person kan innebära att utsätta en privatperson för omgivningens missaktning är alltså inte tillåtet enligt konventionen. Postningar på olika forum eller kommentarsfält ute på nätet där man publicerar kränkande kommentarer som innebär att utsätta en privatperson för omgivningens förakt är inte heller tillåtet enligt samma konvention.

Sverige har i flera år undvikit att vidtaga åtgärder mor exempelvis Flashback och diverse personuppgiftetjänster. På senare tid också mot Avpixlat. Till detta kommer att JK lade ner alla anmälningar som kom in mot dokumentsajten Lexbase som inte kan sägas uppfylla kravet för masspublicering av domar utan att utsätta privatpersoner för omgivningens förakt.

Undvikandet att vidtaga åtgärder är helt mot gällande regler, och gör därmed landet skyldig till brott mot Europakonventionen.

Europakonventionen ger också Sverige en skyldighet att se till så att den som anser sig kränkt få sin sak prövad. JK lade ner alla sådana prövningsförsök gentemot Lexbase och mängder av åklagare har lagt ner eller inte ens börjat förundersöka förtals- och andra nätbrott mot privatpersoner som vill få det prövat.

Det står helt klart att Sverige bryter mot Europakonventionens regler i dessa frågor. Varför bryter en stat mot regler de själva varit med att utforma och sedan ratificera? Förmodligen handlar det om rättsväsendets förakt mot de som ställer krav på att rättsväsendet skall fungera eller/och rättskulturell lättja mot andra än sig själva eller översatt till den mer vardagliga meningen: ”Det finns ingen tid till sådant!”

Det är tid nu att kräva av Sverige att följa de regler som erkänts och skrivits under genom att stänga ner sajter, förbjuda sajter och åtala de som bryter mot våra lagar.

Beatrice Ask, Justitieministern, har låtit starta en utredning om det är lagligt att lägga upp offentliga handlingar på nätet och hur man skall kunna stoppa det. Utredningen skall vara klar ganska snart. Hon säger också att de som är dömda och avtjänat sitt straff skall betraktas som fria medborgare som alla andra. Ingen skall kunna ta del av uppgifter om dessa personer på nätet. Det finns alltså en gnutta hopp men jag är tveksam. Om det kommer nya regler kommer säkerligen åklagarna med någon juridisk krumbukt som ”återställer ordningen” och allt får köras i långbänk återigen precis som i vilken bananrepublig som helst.

Källa 1: reclaimJustice
Källa 2: http://www.reclaimjustice.com/
Källa 3: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18959803.ab

Livet går vidare

Efter en lång tid har jag och min fästmö fått tillökning i familjen. Vi behöhövde hjälp utifrån av uppenbara skäl men nu har det lett till resultat. Han är nu bara några veckor gammal och vi är så lyckliga. Jag kan egentligen och ville inte säga något om vår tillökning i familjen. Men jag VET att jag kommer bli en bra mamma och jag VET att min fästmö kommer bli en fantastisk moder till vår lilla knyta av bus. Kärlek övervinner allt. Tänk på det.

En felaktighet i alla påståenden kring mig.

Jag kan säga att jag ALDRIG i hela mitt liv blivit kontaktad av vare sig Australiensisk polis eller någon familj som vill att bilder jag påstås ha publicerat skall tas bort. Det har helt enkelt inte skett. Det kommer hatarna såklart aldrig tro på men så är det, det har aldrig hänt, jag har aldrig på något vis haft en sådan förfrågan eller kontakt.

Däremot har jag varit i kontakt med många olika myndigheter i olika länder i olika yttrandefrihetsrelaterade frågor, bland annat Tyskland. Men aldrig någon från Australien (däremot har en sak jag varit inblandad i varit diskuterad i Australiska senaten). Men då hade de ingen kontakt med mig och jag aldrig haft med dem.

Tro vad ni vill men så är det. Det är helt enkelt en dum myt som jag inte vet varifrån den kommer.

Därtill, när jag arresterades hade jag förändrat mitt liv. Tagit kontakt med socialen för första gången i mitt liv. Bett om hjälp för min missbruksproblematik och mycket annat. Jag började gå på olika program för att hjälpa mig och de gjorde det. Jag blev bättre och bättre, det tog längre och längre tid mellan återfallen. Jag började också sälja några av mina skelettdelar, mitt intresse för humanoosteologi hade svalnat. Hela tiden bad jag själv om vård. Jag hade förändrat mitt liv i grunden och jag rörde knappt datorn och Internet under ett års tid. Augusti 2010 tror jag att jag skickade det sista emailet med datorn under den perioden och jag åkte fast September 2012. Alltså två år(?) utan kontakter med email.

Alla hemsidor jag ägt har jag lagt ned eller misskött så att de inte existerar längre vad jag vet. Detta hände under samma tidsperiod som de övriga.

Så nu slutar vi alla prata skit. Om något fått mig till att bli en “sämre” människa är det den behandling jag råkat ut får. Jag har varit i helvetet i mina känslor och tankar kring hämnd och mycket annat. Innan jag åkte fast så var det folk som hade gjort mig illa eller vad skyldiga mig pengar jag hade innan min påbörjade förändring December 2010 då kunde jag vara riktigt grym men när jag förändrades och drogerna försvann och jag började på KBT med mera (på egen begäran) struntade jag i allt jag till och med upphörde att vara arg över saker och ting. Allt kändes så litet och trivialt men jag var nöjd (även om jag ville göra slut med min dåvarande flickvän). Tragedin September 2012 var början på en regression till gamla jag. Först började det med en jättelik sorg därefter en fruktansvärd ilska över den skada jag orsakats av falska anklagelser, uthängningar och mycket annat (det tackar jag Kristina Ehrenborg-Staffas för).

Jag ville verkligen hämnas, jag ville slakta de jag hatade och hamnade i dåligt sällskap (igen, mycket pga den utanförskap jag led av vid tillfället). Alkoholen kom in i bilden igen och ilskan styrde, jag drevs av hämnden men också vissheten om att jag hade rätt, fullständigt helt jävla rätt. Utöver att jag hade rätt i mitt rättsmål (vilket jag senare friades från griftefridsbrott i Hovrätten) hade jag också rätt att göra vad jag ville med de människor som skadat mig. Jag gick vid denna tidpunkt hos rättspsyköppenvård samt hade en övervakare. Alla var jättebra och fina människor och de märkte hur jag förföll i hat och avsky för samhället och allt och alla. Jag kallade till och med min övervakare “Du är bara inget annat än en jävla plit” och det var verkligen tragiskt att jag lät det gå ut över henne. Min övervakare är verkligen en av de finaste och mest godhjärtade människor jag träffat och hon tog min ilska och sorg på ett väldigt bra vis. Förövrigt var den rättspsykiatriska behandlingen jag dömdes till nästan identisk om inte lite slappare än den vår jag själv hade begärt innan jag åkte fast.

Men turligt nog hände en fruktansvärd sak som jag överlevde som fick mig att tänka om. Jag hade redan lämnat sådant bakom mig, det var dags att rycka upp mig igen (jag krävde av rättspsyk att jag skulle komma in varje dag och blåsa för alkohol med mera och fick göra det). Jag vann i hovrätten emot den enligt mig bevisligen lögnaktiga åklagaren Kristina Ehrenborg-Staffas och träffade en underbar kvinna som jag numera är förlovad och sambo med. Hon är min drömkvinna. Ilskan kvarstår fortfarande men den eroderar för varje dag som går, jag är snarare på väg tillbaka emot sorg igen. Hämnd av den natur jag ville förr känns avlägsen idag och jag har en kvinna jag älskar att tänka på framför mig själv. Att jag säljer mina skelettdelar idag är av samma anledning som när jag åkte fast, jag är inte lika intresserad av ämnet längre.

Ovanstående är mer öppenhjärtlig än vad någon av er Flashback fegisar skulle våga skriva om er själva. Men jag är orädd för allt, till skillnad från er som är så fega. Nätets största fegis är näthataren, så är det bara. KVL’s avbön är ett stort undantag, det var rörande läsning.

Men Flashback har bara gjort skada, jag kommer ge igen det kan ni alla vara säkra på. Naturligtvis vet jag att jag endast kan skada Flashback, hemsidan kommer bara flytta runt och fortsätta förstöra liv. Men Flashback kommer föra sig något väldigt uppenbart, ett mer repressivt samhälle vad gäller Internet. Större befogenheter till Polis vad gäller nätrelaterade brott samt ett samhälle som kommer möjligen vara bara början till slutet för Flashback och det har vi endast Flashback själva att tacka för. Frihetens dödgrävare brukar ofta vara dess profitörer och de som missbrukar den. Jag personligen skulle inte ha något emot Internetkörkort eller liknande. Jag skiter nämligen i Internet.

Flashback är inte yttrandefrihet, det är en illusion. Vilken idiot som helst borde kunna se igenom det. Jag har stått på yttrandefrihetens barrikader med risk för mitt liv mer än troligen 99,9% av de som är aktiva på forumet. Jag har vågat, jag har sagt till folk jag håller inte med dig men jag hjälper dig att få ut ditt budskap. Men jag har aldrig näthatat på det vis som Flashback gör.

Självklart kommer trollen på Flashback missförstå eller vantolka detta inlägg som hot eller hur patetisk eller sjuk jag är. Men det är så de är men de växer också upp en vacker dag.

Poliser brukar våld mot folket ostraffat

Först vill jag säga att det finns bra poliser, de flesta är faktiskt bra. De jag minns är dock de som inte är så bra (de har slagit mig, manipulerat mig, torterat mig mentalt och ljugit för vittnen). Man läser ofta att en del poliser brukar övervåld. I vanlig ordning får de betala priset för detta…. Eller, nej, de klarar sig nästa alltid. I vanlig ordning borde de få betala priset för det. Orsaken till att de inte behöver stå till svars för sina gärningar ligger i att poliser utreder poliser och att rättsväsendet snöat in på att polismans ord alltid väger tyngst. De poliser som utreder andra poliser (och Riksåklagarna för polisärenden är inte bättre de, trots att JO hade gett mig rätt angående tortyren jag utsattes för på Aminogatan vägrar de be om ursäkt när de ansåg att inga fel hade gjorts) vill säkert gör rätt men andan inom kåren är inte bara en anda, det är ett tvångsinstrument! Utredande poliser vågar helt enkelt inte gå emot denna anda, de väljer hellre att formulera sig på ett sätt att den skyldige går fri. Om de inte gör det kan de råka illa ut själva där avsked kan vara ett av “andans” vapen.
I stort sett är det alltså inte bättre än vilken bananrepublik som helst bara det att det görs elegantare här. Polisen har ett våldsmonopol de idag inte alls förtjänar.

I längden är inte systemet, med den i betong gjutna, kårandan bra. Tvärt om, den förstör polisens rykte och skapar en rättsosäkehet som för med sig att folk inte anmäler händelser. ett samhälle där folk avstår från att anmäla olagligheter är inget rättssamhälle, det är vilda västern. Så är det i Sverige idag, tyvärr! Alltså inte ett dugg bättre än någon bananrepublik. Rättsrötan och rättsosäkerheten är så stor idag att jag skulle med ytterst stor tvekan ta kontakt med rättsväsendet jag skulle snarare överväga ta lagen i egna händer! Är det ett sådant samhälle vi vill ha?

Hur ser lösningen på problemet ut?
Jag tror att lösningen på problemet ligger i att flytta polisrollen närmare folket. Det skall vara fullt naturligt för alla att ta hjälp av polis i flera skilda ärenden som inte alltid behöver vara polisiära. De Engelska poliserna som kallas “Bobbies”, lyfter hela den Engelska poliskåren till en respektfullhet inte många andra kårer når upp till. Åtminstone var det så förr.

Hur skulle vi kunna göra samma sak i Sverige?

Människohandel – japp det sysslar jag med! :)

I domen emot mig i hovrätten som dömde till min fördel är därmed mänskliga kvarlevor inte avsedda för att jordfästas i Sverige inte att räknas som att de omfattas av Pietetsbegreppet.

Pietetsbegreppet betyder vördnad inför döden. Pietet är en religiös term som innebär att man är from och fruktar gud. Man kan ställa sig frågande om det är ett begrepp som hör hemma i en modern rättsstat. Nej det kan ingen modern tänkande individ tycka. Men mer om det i senare inlägg…

Utslaget av hovrättsdomen emot mig är prejudicerande för hela Sverige och jag känner till ett par andra fall där folk nu fått tillbaka sina skelettdelar och helt friats från brottsmisstanken “brott mot griftefrid”. Så jag vann och det jag sade i Aftonbladet att det är nu det avgörs om det är lagligt eller inte stämmer.

Men men, oavsett så kommer jag starta upp Sveriges första offentliga handelssite rörande mänskliga delar, skelettdelar i och för sig men min åklagare och polisen verkar glida på terminologin ganska skarpt så i deras ögon så kommer jag sälja likdelar. 🙂 Jag blir riktigt munter och glad av bara tanken. Varsegod här får de som ville sätta dit mig fingret av mig!

PPA4050

Handeln kommer ske helt öppet och LAGLIGT på den här hemsidan. Ni kommer kommer kunna köpa allt från lårben, fingerben, kranier och till de som hanterade min rättsfall (åklagare, vissa poliser eller tingsrätten) rekommenderar jag skeletthänder med färdigutsträckt långfinger (kan ordnas med lite superlim) och det är inget någon kan göra för att stoppa detta då den prejudicerande Hovrättsdomen erkände det jag sagt från början, det är helt lagligt. Jag postar när jag väl börjar sälja, kom ihåg allt har samlarvärde, är kol 14 och kol 13 testade och autentiserade av Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) som RIKTIGA mänskliga kvarlevor. IKEA-påse eller Willys-påse medföljer vid köp av valfri del beroende på hur SKL eller jag förvarat dem. SKL förvarande vissa delar även i fryspåsar för mat samt sopsäckar. Så klagas det på mig?

Man kan dessutom om man kan tänka längre än näsan räcker börja fundera kring här sitter jag och skriver detta hemma hos min flickvän som jag älskar och tänker sälja av mina skelettdelar huruvida anklagelserna av sexuell natur som riktades emot mig verkligen var sanna eller ej? Hade jag haft ett sådant intresse hade jag knappast börjat sälja av skelettdelarna 2011-2012, det handlar snarare om att mitt intresse för humanoosteologi svalnat.

Som avslutning bjuder jag på en bra låt: “Anybody need a body?” – citat från låten The Resurrectionist av Pet Shop Boys.

Anmälan till JK – Lexbase.se

Nedan följer min formella anmälan till JustiteKanslern rörande Lexbase och att jag är med där. Men jag gör också en allmän kommentar kring problematiken kring siten ifråga. Jag är i egenskap av skelettkvinnan ganska ökänd även om det skönt nog har börjat tyna bort så hoppas jag att det kanske kan få viss genomslag då jag tillskillnad från de flesta andra som är där kan ta en offentlig diskussion kring ämnet och föra en kamp som inte andra klarar av då jag ändå inte kan gå vidare på samma vis som andra då jag är uthängd över hela världen.

Det har kommit till min kännedom att jag är inlagd i en privatägd
databas på Internet Lexbase.se, där jag pekas ut som kriminell. Det är
en betaltjänst och detta visar tydligt på att offentlighetsprincipen
får orimliga konsekvenser när den kombineras med IT-teknikens
informationsspridning vart som helst när som helst. Lexbase.se är
inget annat än en offentlig skampåle där vem som helst, var som helst,
kan få ut högst känslig information. Det är även en kränkning emot
individen (mig och alla andra) att överhuvudtaget existera på en sådan
lista då man kan ha friats från brott men ändå finnas med
(Lexbase.se´s upplägg verkar vara en gång dömd för brott alltid en
brottsling), vilket gör att misstanken förföljer en för resten av
livet. Själv är jag dömd för vapenbrott vilket jag erkänt och sonat
mitt straff för. Att ligga på en databas så enkelt sökbar gör det
omöjligt för mig och alla andra att kunna gå vidare med våra liv och
försvårar möjligheten till arbete och finna partner samt socialt
umgänge. Därefter kommer känslan av att hela tiden någon kan kolla upp
en i efterhand följa efter mig som ett orosmoln. Men det är också i
mitt fall viktigt att anmärka att jag har skyddad identitet och mina
personuppgifter publiceras av Lexbase.se.

Offentlighetsprincipen som den är idag är förlegad och jag
rekommenderar att den anpassas till den moderna tekniken. Uthämtning
av domar med mera bör ske med hjälp av legitimation och dokumenten bör
spårmärkas på ett unikt vis att spridarens identitet går att hitta och
kan därmed lagföras för det grova förtal det bör anses vara att sprida
så känsliga uppgifter som Lexbase gör.

En sådan rutin skulle i framtiden kunna förhindra det massiva förtal
och uthängningar som sker på Internet och dagligen förstör liv.
Lexbase.se – “Över 100 000 dömda brottslingar per år i Sverige”
sysslar med grovt förtal. Eftersom Lexbase.se har utgivningsbevis
vänder jag mig till JK. Jag anser det Lexbase.se sysslar med är ett
allvarligt brott och eftersom de inte gör några som helst överväganden
om allmänintresset för uppgifterna ifråga ska de stoppas.

Jag kräver att JK förordnar så att åtal för förtal väcks mot lexbase
för att de har spridit uppgifter om mig som typiskt sett är ägnade att
väcka andras missaktning för mig. Lexbase publicering av dessa
uppgifter om mig har inte motsvarats av något allmänintresse, att jag
är dömd för brott saknar helt allmänintresse. Vidare har Lexbase.se
inte ens prövat om uppgifterna de sprider om mig har något
allmänintresse som skulle motivera publiceringen av uppgifterna
ifråga.

Som bevisning för publiceringen bifogas en skärmdump, hämtad från
*Länk borttagen av mig*

Av bilden framgår att lexbase publicerar uppgiften att jag är dömd för
brott. Uppgiften ifråga publiceras inte endast till de kunder som
betalar för den, utan till allmänheten.

Dessutom vill jag att lexbase förpliktigas att upphöra sprida
uppgifterna om mig, och andra, genom att hemsidan och dess innehåll
stängs ned. Det är inte bara mitt liv som tar skada, det är allas. Vi
vill alla kunna gå vidare. Det gäller inte heller bara oss som
misstänkts för brott, dömts eller friats det gäller också de som varit
utsatta för brott som också indirekt hängs ut på Lexbase.se. En dom
kan avslöja identiteten på eventuellt offer och därmed bör det ses som
ett allmänintresse att skydda dennes identitet men också de som vill
gå vidare. Dessutom eftersom databasen även tar upp personer som är
friade från brott men för att få se informationen måste man betala för
den så kan sökaren tro att personen faktiskt dömts för något brott.
Därmed är skadeverkan större än man vid första anblicken kan tro för
de som är med i databasen mot sin vilja.

Därtill vill jag tillägga att Lexbase.se idag utövar en form av terror
på dem som ännu inte är med i databasen som varit misstänkta eller
dömts för brott och gått vidare. Att vara medveten om att man när som
helst kan hamna på en sådan databas sökbar kan alltså upplevas som en
form av terror för den person som ej ännu är inlagd i databasen. Det
är helt enkelt oacceptabelt.

Mvh

Helena

Det är intressant att notera av vad som framkommit av Lexbase via olika diskussioner på Internet och vad jag själv hört och sett. Många gånger är inte högre instansers domar med, en person kan blivit dömd i tingsrätten men friad i hovrätten men Lexbase har ignorerat det helt och hållet. Vilket är absurdt och jag anser det vara grovt förtal.

Att siten är sökbar som den är ger den också ett sken av skuld om man hittar ett namn på en person man känner till. Detta stämmer dock inte, jag har hört om personer som förekommer i databasen som bara varit vittnen i en rättegång inget annat. Samtidigt finns det gott om personer som varit dömda som inte alls förekommer. Hela databasen verkar väldigt slarvig och rättsosäker. En som söker på databasen får fram dömda, friade, vittnen med mera. Men som människor i allmänhet är utgår man från att personen är dömd om de finns med. Det finns alltså gott om människor ute i Sverige som jag anser blir grovt förtalade av Lexbase.se utan tvekan.

Siten ifråga är en skvallerdröm och bäddar för att förtalsmaskinerna utanför och på Internet kommer nu gå varma. Men jag tror faktiskt det hela kommer leda till något gott i långa loppet. Lexbase.se kan mycket väl vara den efterlängtade nådastöten mot den grövsta formen av näthatet och kommer mycket väl komma i längden leda till att offentlighetsprincipen kan förändras. I alla fall hur domar och liknande lämnas ut till allmänheten. Jag är fortfarande en stark förespråkare för legitimeringstvång och en individuell markering av varje FUP eller liknande som krävs ut så man kan dra spridaren av materialet inför rätta.

Lexbase.se påstår att de bara har fall som är 5 år gamla men det har visat sig att de även har äldre fall. Det är helt enkelt väldigt osäkert.

Uppdatering: Lexbase.se har stängts ned av dess leverantör Banhof efter det att kundregistret hackats och mycket annat hänt. Banhof hostar Flashbacks servrar så med tillräckligt stark påtryckning kan man alltså få Banhof att inse att det är ytterst opassande att husera siter som skadar tredje part. Lexbase.se är ingenting om man jämför med förtalsmaskinen Flashback. Detta bådar gott för framtiden. 🙂

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18260993.ab

….och livet går vidare.

Jag har haft ett kortare uppehåll med resor och annat med min älskling och vänner. Det är trevligt och alla har vi det bra. Det är riktigt roligt att bara kunna vara. Något rättsvårdande myndigheter tidigare gjort det i stort omöjligt att ha och göra. Folk är trångsynta och oförstående men alla är det inte och det är inga wannabes eller knäppskallar utan vanliga personer. Jag är praktiskt taget socialt död tack vare en sjuklig åklagares fantasier men jag har ändå en framtid.

Skadeståndet skall vara värdigt det mord jag anser staten och dess socialpornografiska åklagare genomfört på mig. Jag tänker i mitt skadeståndsanspråk påtala att jag vill faktiskt veta hur mycket ett människoliv är värt i Sverige idag. Hur mycket kostar ett liv? Den summa de kommer reducera mitt ursprungliga krav är vad ett människovärde är alltså rent logiskt värt. Den kunskapen kommer jag därefter för alltid att bära med mig.

Det är inte tillåtet att ta livet av människor och det är vad staten gjort med den person jag var. Hon är död, den person jag sedan var under en längre tid efter jag släpptes från häktet var inget annat än en spillra, en ande som idag inte heller finns kvar. Jag är numera en ny person och den jag skall ha varit känns oerhört avlägsen.

Det tragiska är att jag verkligen hade börjat få kontroll på allt och livet hade börjat fungera, som läsare kan ni inte förstå vilka framsteg och hur mycket jag hade förändrat mig innan jag greps. Men nu är det dags att gå vidare och med min hjärtans dam och mina nya vänner runt om i Sverige vet jag att jag kommer kunna göra det.

Glada hälsningar till alla 🙂

Skelettkvinnan © 2013 Frontier Theme