Skelettkvinnan

Operation Ben-brott

Kategori: Annika Stanislaus

Julkortsmålet är avklarat – HD beslutade att inte ta upp målet.

SVT skrev i en artikel om detta:

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/julkort-med-skelett-inget-for-hd

Vad demonstrerade Julkortsmålet egentligen? Ganska mycket, ett rättsväsende som är småaktigt och hysteriskt. Åklagare är överkänsliga och hämndlystna. Kan de inte ta dig första gången letar de efter anledningar att försöka ge sig på dig igen.

Kristina Ehrenborg-Staffas (egentligen Christina Ehrenborg-Staffas) kan inte känt sig hotad av ett glatt julkort även om det var kranier i tomteluva samt en tomte som avbildades. Tanken är befängd och att hon och hennes chef Marianne Ny på UC i Göteborg bestämde sig för att slösa på skattepengar på något så litet visar på något väldigt stort. Hur genomruttet åklagarväsendet i Sverige är.

Att använda allmänna medel och våldsmonopol kanske är en åklagares rättighet men att göra det för något personligt är djupt osmakligt.

Det tog mer än ett och ett halvt år för åklagare Klas Lundgren att väcka åtal i målet vilket kan antyda att han egentligen inte ville driva målet vidare. Det är märkligt annars att vänta så länge med åtal. Därefter alla rättegångar, samtliga som friade mig.

Bloggen har haft mycket litet aktivitet på grund av detta mål, för att inte störa processen. Jag kan bara som hypotes tänka mig att det var en av anledningarna till all denna tidsspillan.

Nämndemannen i Tingsrätten som var oenig med övriga rätten ansåg att jag hade ofredat Kristina Ehrenborg-Staffas, men så många år som hon studerat Juridik på Universitetet borde hon fattat att ofredande kräver upprepade tillfällen. Samma nämndeman är dessutom en sådan där minglare som förekommer på mängder av festhemsidor och bland annat fotograferad i clownkläder under ett event. Passande klädsel tycker jag.

I Hovrätten var återigen en oenig, som ansåg att jag var maskerad på bilderna. Då kan man fråga sig tror hon på tomten på riktigt eller är det så att det springer runt maskerade “farliga” personer kring jul? Det ger det hela ett löjets skimmer. Hennes exempel på varför julkortet borde anses vara ofredande var också de korkade, alla exemplen krävde fysisk närvaro av den som ofredar och kan inte på långa vägar jämföras med ett enstaka julkort.

Kristina Ehrenborg-Staffas saknar verkligen självinsikt i sin småaktiga värld. Att döma av sådant hon deltar i så som att misstänkliggöra utländsktalande män med unga kvinnor i en bil är något man bör kontakta polisen om rörande misstänkt trafficking. Varför inte kvinnor? Kvinnor är ofta involverade i trafficking som lugnande person och en som vinner förtroende hos de som utsätts. Kristina Ehrenborg-Staffas är medlem i en sekteristisk feministisk förening som bara handplockar in medlemmar, man kan alltså inte ansöka om medlemskap. Alla högutbildade alternativt aktiva inom film eller annan verksamhet. Den extremfeministiska förening Kristina Ehrenborg-Staffas är medlem i är delaktiga i en sammanslutning som kallas för kvinnolobbyn. Kvinnolobbyn kämpar för ett 100% porrfritt Sverige och övriga medlemmar kan man finna inte bara ROKS utan också incest-föreningar som aktivt stödjer och försöker sprida budskapet om att minnen som inplanterats via terapi är sanning. Modern vetenskap har idag avfärdat RMT metoden utan talar istället om att det är den terapeutiska metoden som planterar in falska minnen i dessa personer som sedan går runt och tror att deras föräldrar eller syskon förgripit sig på dem. Ofta under ritualistiska, satanistiska eller grovt socialpornografiska fixeringar så som nekrofila inslag.

Vill vi ha sådana åklagare i Sverige som blir fullkomligt skogstokiga när deras alternativa verklighet får tolkningsföreträde före verkligheten?

Julkortsmålet är en skam för Sverige och mitt konstverk var just ett konstverk som skickades i huvudsak till min familj och vänner. Inte skulle jag hota dem!

Rättsvårdande myndigheter i Sverige har fullkomligt havererat anser jag. Visst det finns bra människor bland dem också, men då frågar man sig varför ingen sade ifrån under skelettmålet eller julkortsmålet. Var fanns den interna kritiken? Det i sig visar ett slutet system där man inte kan kritisera varandra och där man också stödjer varandra antingen aktivt eller genom att hålla tyst trots att det är käpprätt åt helvete. Kollegial korruption är ett allvarligt fel i den rättsröta som Sverige upplever idag.

Julkortsmålet visar också först och främst att vi alla är inte lika inför lagen, vissa grisar är mer lika inför lagen än oss vanliga människor. Rättsvårdande myndigheter jobbar med en skyddad verkstad som sällan om inte aldrig skulle medge offentligt att de haft fel eller gjort fel. En vanlig person som skulle anmäla samma sak skulle aldrig få till stånd ett åtal och åklagarledd rättegång på samma premisser som Julkortsmålet. Det grova förtal och näthat som pågår på Internet avfärdas oftast med hänvisning till att “brottet är inte av allmänt intresse”.

Själv vill jag ha ett samhälle där vi alla faktiskt är lika inför lagen och att poliser, åklagare, socialtjänst och så vidare har en möjlighet att också straffas om de begår grova övertramp. Men i en skyddad verkstad skyddar dessa varandra och vi övriga vi är praktiskt taget rättslösa.

Men så lever vi i Sverige där Let’s Dance och Melodifestivalen är viktigare än samhällsfrågor. De få som verkar vara medvetna om hur illa ställt det är idag i Sverige blir omdirigerade till nonsensfrågor som islamofobi, rädda minkar eller annat trams av populister som bara själva vill bli en del av maktapparaten. Den enda frågan bör egentligen vara att kritisera makten, de som har makt och de som har våldsmonopol. Alla övriga frågor är irrelevanta och populistiska ryggdunkarfrågor som är ett nytt opium för folket som distraherar dem från den enda och viktigaste samhällskritiska frågan idag. Kritisera och analysera samt avslöja de med makt, kollegialitet och korruption inom Sverige.

Slutligen vill jag rikta ett stort tack till advokat Annika Stanislaus som var väldigt duktig under rättegångarna och skötte målet jättebra. Än en gång, mitt bidrag denna gång var dock mycket litet i jämförelse med skelettmålet där jag hade mycket god kunskap om de rättsmedicinska och osteologiska frågorna.

Vad är ett människoliv värt?

Egentligen är det mycket jag vill skriva och säga men orkar inte det får bli en annan dag. Jag tror egentligen inte på Sverige längre och staten och skadeståndsersättningar ligger på en nivå med 20-talet såvida det inte är ekonomiska brott eller liknande som drabbar högdjuren.

Men i övrigt tjingiling alla.

Jag vill också tillägga att bloggen är sedan en längre tid tillbaka friad från alla brottsmisstankar. Jag hade ett trevligt polisförhör med en polis från Borås som verkade anse det var minst lika löjligt som jag vad det gällde julkorten. Han tror det kommer bli nedlagt.

I övrigt, jag vill bara bli någon anonym och ha ett liv där jag återigen kan skapa nya relationer med andra människor utan att oroa mig att de googlar mig. Ni näthatare fattar inte vad ni gör. Men nu är flera av er dragna inför rätta och papprena lär komma snart. JK lär tar 8 månader minst. Jag vill gå vidare…

Sist men inte minst förstår jag inte varför feministgrupper verkar se mig som en hjältefigur eller offerhjälte. Världen är upp och ned men någon får gärna förklara som om jag är ett barn…

Polis och åklagare Ehrenborg-Staffas är knasiga

Inte nog med att de skadat skelettdelar för tiotusentals kronor i sin hantering för mig så har de också gjort en del annat.

Det är underligt hur polisen kan lämna en dvd-spindel i det här skicket:

P1010218P1010216P1010217

Jag tycker tar man saker i beslag så skall man vara mycket varsam med andras ägodelar. Speciellt när det visar sig att personen ifråga var oskyldig för de grymma anklagelser som riktades emot mig av åklagaren Kristina Ehrenborg-Staffas.

Men det är inte bara förstörelsen av mina ägodelar eller saker som mystiskt försvunnit (men mer om detta senare). De har även gjort en del riktigt löjliga saker så man inte kan annat än skratta.

Pannlampan var en väldigt stor grej, ett så kallat bevis för att jag grävde upp gravar eller något. Min advokat hade en sade hon till mig, min flickvän har en osv osv. Pannlampan polisen hade tagit hade inget batteri och aldrig varit använd ändå ville de mystigt nog rekvirera den så jag aldrig skulle få tillbaka den (jag gick direkt efter jag blivit fri och köpte en ny som jag heller aldrig använt men lite jävlar anamma måste man ha annars går man under).

P1010189

Andra saker som gått sönder eller visar hur vårdslösa de varit på SKL är exempelvis det här dvd-fodralet men det finns också plastlådor som innehöll skelettdelar som spruckit (orkar inte leta fram bilderna på det):

P1010219

Men det finns en del oerhört fåniga saker som den juridiskt inkompetente Kristina Ehrenborg-Staffas ville beslagta för alltid som;

Våtservetter, varför de nu var så farliga vet jag inte:

P1010183P1010179

Japp de är som ni kan se fullt oanvända och datumet är utgånget på dem sedan länge.

Roligast i hela den här tragedin måste väl ändå vara att Kristina Ehrenborg-Staffas ansåg att jag aldrig skulle få tillbaka ett batteri. Japp ett enda litet batteri. Jag förstår inte logiken. Kanske ni gör det? Själv tänker jag bara på hysterisk och manipulativ hela utredningen och målet emot mig var från första början. Vilken djup tragedi det egentligen är, men samtidigt finns det djup komik i hur de kan slösa på skattebetalarnas pengar på detta viset.

P1010182P1010181

Livsfarliga grejor minsann batterier är verkligen något man gräver gravar med eller hur tänkte de?

Pinsammast måste nog ändå vara Kartongen som hade beslagtagits och fått en egen kartong runt sig av polisen. Alltså i kartongen låg min kartong som polisen hade tagit i beslag…hur fan tänker idioterna? Vill ni att statens pengar skall gå till kartonger som omsluter en annan kartong? Man tar sig för pannan… Numera fungerar den här livsfarliga kartongen symboliskt och komiskt som förvaringskartong för de skelettdelar jag har lagt ut på försäljning.

IMG_2340IMG_2339

Så vad skall man säga. Polisen och främst åklagaren är clowner.

kristina-ehrenborg-staffasKammaråklagare Kristina Ehrenborg-Staffas som drev målet emot mig och bär skulden för den massiva skada detta orsakat mig och hur vriden utredningen blev. Enligt min uppfattning är hon inte kompetent för sitt jobb och jag anser att hon skall betala en stor del av det skadestånd jag skall avkräva staten. Men så fungerar det tyvärr inte i den ruttna staten Sverige.

Mer om fusket och manipulationerna i utredningen emot mig i kommande postningar.

Mitt rättsfall och skadeståndets vara och icke vara

Skelettkvinnan

Den friande hovrättsdomen mot “Skelettkvinnan” var inte mindre än rätt. Nu lär det finnas mycket skadestånd att hämta med tanke på att hon, mot all rim och reson, hängts ut med namn och bild i utländska medier.

Ovanstående är taget från den sista inne och utelistan på tidningen Nyheter 24 (http://nyheter24.se/nyheter/754741-veckans-inne-och-utelista). Vilket stämmer, jag skall stämma skiten ur staten och jag är värdig ett riktigt saftigt skadestånd med tanke på hur fel de hade och hur uthängd jag blivit på grund av en extremt oansvarig och irrationell åklagare och oproffsig polisinsats (den var så pinsam att en av de utredande poliserna lämnade arbetet och sade till mig, min advokat och min familj att de hade inget på mig och personen ifråga var inte överens med åklagaren, han tyckte jag borde släppts redan dag 2). Åklagaren levde i en fantasivärld och en internationell(!) PRESSKONFERENS är såklart alla brott som kan ge max 2 års fängelse värda!

Det hela är så sjukt att man inte kan förstå, jag kan fortfarande inte förstå att jag varit med om allt vad jag varit med om och hur illa behandlad jag blivit. Då räknar jag inte ens hur illa behandlad jag blev på anhållningscellen på Aminogatan utan allt runt omkring. Oresonligt lång häktestid (3 månader!), total uthängning, grova, fula och socialpornografiska anklagelser och mycket mer både nationellt och internationellt. Åklagaren Kristina Ehrenborg-Staffas måste förstått vilken skada hon skulle orsaka mig och min familj när hon ställde till med sådan moralistisk känslokalabalik som gick helt utanför lagens ramar. Jag tror och har trott hela tiden att hon visste att jag var oskyldig och ville sätta dit mig för att skada mig för framtiden.

Men det har hon inte lyckats med, jag kommer ALDRIG ge mig och jag kommer ge igen kosta vad det kosta vill. Jag skall börja bygga på skadeståndet och allt det orsakat mig och jag kommer kräva att de tar med Internet i beräkningen över skadeståndskravet då alla idag använder Internet (och bara googlar fallet utomlands världen och folks vardagsrum är inte längre lokala utan INTERNATIONELLA) och att Svensk media undantryckt min ansiktsbild (även om viss media lämnade klara identifierbara spår på vem jag var på bilderna de pixlade för folk som känt mig skulle veta vem jag var). Men jag kommer också kräva skadestånd för den klumpiga hanteringen, efterdyningarna och hur vårdslöst de handlat med restriktioner kring mitt rättsfalls dokument.

Om de nu trodde jag var skyldig, varför inga DNA-test på skeletten efter slidsekret med mera? Varför ljuga i presskonferens om koder till bårhus och varför undantrycka att huvudvittnet som skulle vara mycket trovärdig var en dömd bedragare! Det finns så många varför att man verkligen undrar och enda svaret jag har för mig själv är att Kristina Ehrenborg-Staffas visste att hon inte kunde få mig dömd för de gärningar hon fantiserat ihop att jag skall begått utan snarare sätta dit mig för att förstöra mitt liv. Hon trodde säkert själv på sin socialpornografiska fantasivärld men det hör inte hit och är INTE professionellt för en Kammaråklagare (numera jobbar hon på UC).

I skrivandets stund är jag hos min flickvän och har inte tillgång till alla mina dokument, inspelningar osv osv. Men bloggen kommer bli en studie i hur ett justitiemord begås eller hur man försöker göra det. Hur rättsosäkert detta skitlandet är. Hur orättfärdigt mycket makt en åklagare har i vårt usla rättssystem. Jag är personligen helt övertygad om att om alla rättsfall hanterats som mitt är minst 50% i Svenska fängelser helt eller delvis oskyldiga till de brott de dömts för. Det enda som räddade mig var min egna skicklighet och insikt i osteologi och min advokat Annika Stanislaus suveräna tillvägagångssätt och metodik. Vi var ett utmärkt radarpar som samkörde fallet oerhört väl, hon är fantastisk.

Men framtiden är jag ändå hoppfull inför, jag tror på en framtid, jag tror på studier och jag tror på min flickvän som är så underbar. 🙂 Men samtidigt kommer jag aldrig förlåta, aldrig stanna upp när det gäller att ge igen och jag kommer göra det med besked. Svinhugg kommer gå igen så länge jag lever för alla er som deltagit i att förstöra mitt liv oavsett yrke, kön, nationalitet och var ni än befinner er.

Skelettkvinnan © 2013 Frontier Theme