Skelettkvinnan

Operation Ben-brott

Kategori: Ny start

Snart brinner det i knutarna

Jag har fått veta att snart kommer rättegångar inledas emot några av de näthatare som förstört mitt liv och skadat min familj samt orsakat lidande för många många andra. Det kommer bli mig ett sant nöje att se dem sitta där. Näthat ligger i tiden och media kommer garanterat trycka på, på ett positivt sätt för mig då det visade sig att jag var oskyldig till det jag anklagats för.

Mycket annat är pågång också, snart smäller det. Det kommer bli mig ett sant nöje att få det avklarat.

Därefter är det dags att gå vidare med mitt liv och jag har fästmö och allt jag kan önska. Men jag vill bli anonym. Jag vill bli en nobody igen. Men jag har saker att avklara först innan det kommer ske. Jag släpper nämligen inte det här fören det är klart. Helt klart.

Det känns bra, näthat är på nedgång, galningarna kommer förlora och Flashback kommer skakas i grundvalarna hur mycket de än försöker dölja sanningar om hur illa de ligger till.

Livet går vidare

Efter en lång tid har jag och min fästmö fått tillökning i familjen. Vi behöhövde hjälp utifrån av uppenbara skäl men nu har det lett till resultat. Han är nu bara några veckor gammal och vi är så lyckliga. Jag kan egentligen och ville inte säga något om vår tillökning i familjen. Men jag VET att jag kommer bli en bra mamma och jag VET att min fästmö kommer bli en fantastisk moder till vår lilla knyta av bus. Kärlek övervinner allt. Tänk på det.

En felaktighet i alla påståenden kring mig.

Jag kan säga att jag ALDRIG i hela mitt liv blivit kontaktad av vare sig Australiensisk polis eller någon familj som vill att bilder jag påstås ha publicerat skall tas bort. Det har helt enkelt inte skett. Det kommer hatarna såklart aldrig tro på men så är det, det har aldrig hänt, jag har aldrig på något vis haft en sådan förfrågan eller kontakt.

Däremot har jag varit i kontakt med många olika myndigheter i olika länder i olika yttrandefrihetsrelaterade frågor, bland annat Tyskland. Men aldrig någon från Australien (däremot har en sak jag varit inblandad i varit diskuterad i Australiska senaten). Men då hade de ingen kontakt med mig och jag aldrig haft med dem.

Tro vad ni vill men så är det. Det är helt enkelt en dum myt som jag inte vet varifrån den kommer.

Därtill, när jag arresterades hade jag förändrat mitt liv. Tagit kontakt med socialen för första gången i mitt liv. Bett om hjälp för min missbruksproblematik och mycket annat. Jag började gå på olika program för att hjälpa mig och de gjorde det. Jag blev bättre och bättre, det tog längre och längre tid mellan återfallen. Jag började också sälja några av mina skelettdelar, mitt intresse för humanoosteologi hade svalnat. Hela tiden bad jag själv om vård. Jag hade förändrat mitt liv i grunden och jag rörde knappt datorn och Internet under ett års tid. Augusti 2010 tror jag att jag skickade det sista emailet med datorn under den perioden och jag åkte fast September 2012. Alltså två år(?) utan kontakter med email.

Alla hemsidor jag ägt har jag lagt ned eller misskött så att de inte existerar längre vad jag vet. Detta hände under samma tidsperiod som de övriga.

Så nu slutar vi alla prata skit. Om något fått mig till att bli en “sämre” människa är det den behandling jag råkat ut får. Jag har varit i helvetet i mina känslor och tankar kring hämnd och mycket annat. Innan jag åkte fast så var det folk som hade gjort mig illa eller vad skyldiga mig pengar jag hade innan min påbörjade förändring December 2010 då kunde jag vara riktigt grym men när jag förändrades och drogerna försvann och jag började på KBT med mera (på egen begäran) struntade jag i allt jag till och med upphörde att vara arg över saker och ting. Allt kändes så litet och trivialt men jag var nöjd (även om jag ville göra slut med min dåvarande flickvän). Tragedin September 2012 var början på en regression till gamla jag. Först började det med en jättelik sorg därefter en fruktansvärd ilska över den skada jag orsakats av falska anklagelser, uthängningar och mycket annat (det tackar jag Kristina Ehrenborg-Staffas för).

Jag ville verkligen hämnas, jag ville slakta de jag hatade och hamnade i dåligt sällskap (igen, mycket pga den utanförskap jag led av vid tillfället). Alkoholen kom in i bilden igen och ilskan styrde, jag drevs av hämnden men också vissheten om att jag hade rätt, fullständigt helt jävla rätt. Utöver att jag hade rätt i mitt rättsmål (vilket jag senare friades från griftefridsbrott i Hovrätten) hade jag också rätt att göra vad jag ville med de människor som skadat mig. Jag gick vid denna tidpunkt hos rättspsyköppenvård samt hade en övervakare. Alla var jättebra och fina människor och de märkte hur jag förföll i hat och avsky för samhället och allt och alla. Jag kallade till och med min övervakare “Du är bara inget annat än en jävla plit” och det var verkligen tragiskt att jag lät det gå ut över henne. Min övervakare är verkligen en av de finaste och mest godhjärtade människor jag träffat och hon tog min ilska och sorg på ett väldigt bra vis. Förövrigt var den rättspsykiatriska behandlingen jag dömdes till nästan identisk om inte lite slappare än den vår jag själv hade begärt innan jag åkte fast.

Men turligt nog hände en fruktansvärd sak som jag överlevde som fick mig att tänka om. Jag hade redan lämnat sådant bakom mig, det var dags att rycka upp mig igen (jag krävde av rättspsyk att jag skulle komma in varje dag och blåsa för alkohol med mera och fick göra det). Jag vann i hovrätten emot den enligt mig bevisligen lögnaktiga åklagaren Kristina Ehrenborg-Staffas och träffade en underbar kvinna som jag numera är förlovad och sambo med. Hon är min drömkvinna. Ilskan kvarstår fortfarande men den eroderar för varje dag som går, jag är snarare på väg tillbaka emot sorg igen. Hämnd av den natur jag ville förr känns avlägsen idag och jag har en kvinna jag älskar att tänka på framför mig själv. Att jag säljer mina skelettdelar idag är av samma anledning som när jag åkte fast, jag är inte lika intresserad av ämnet längre.

Ovanstående är mer öppenhjärtlig än vad någon av er Flashback fegisar skulle våga skriva om er själva. Men jag är orädd för allt, till skillnad från er som är så fega. Nätets största fegis är näthataren, så är det bara. KVL’s avbön är ett stort undantag, det var rörande läsning.

Men Flashback har bara gjort skada, jag kommer ge igen det kan ni alla vara säkra på. Naturligtvis vet jag att jag endast kan skada Flashback, hemsidan kommer bara flytta runt och fortsätta förstöra liv. Men Flashback kommer föra sig något väldigt uppenbart, ett mer repressivt samhälle vad gäller Internet. Större befogenheter till Polis vad gäller nätrelaterade brott samt ett samhälle som kommer möjligen vara bara början till slutet för Flashback och det har vi endast Flashback själva att tacka för. Frihetens dödgrävare brukar ofta vara dess profitörer och de som missbrukar den. Jag personligen skulle inte ha något emot Internetkörkort eller liknande. Jag skiter nämligen i Internet.

Flashback är inte yttrandefrihet, det är en illusion. Vilken idiot som helst borde kunna se igenom det. Jag har stått på yttrandefrihetens barrikader med risk för mitt liv mer än troligen 99,9% av de som är aktiva på forumet. Jag har vågat, jag har sagt till folk jag håller inte med dig men jag hjälper dig att få ut ditt budskap. Men jag har aldrig näthatat på det vis som Flashback gör.

Självklart kommer trollen på Flashback missförstå eller vantolka detta inlägg som hot eller hur patetisk eller sjuk jag är. Men det är så de är men de växer också upp en vacker dag.

En ursäkt kan betyda så mycket

Efter ett långt telefonsamtal med den unga mannen som gjorde dataintrång på min email inser man att även de man kan vara riktigt arg på också förtjänar förståelse.

Den unga mannen led svår samvetskval under vårt samtal och erkände samtliga gärningar. Men det är okej, jag har lovat att förlåta alla som ber om ursäkt och identifierar sig. Egentligen hade jag en diabolisk plan för den här killen. Jag skulle dra honom igen inför rätta för förtal. Men efter en lång och uppriktig diskussion och medmänsklighet försvann alla begär efter hämnd.

Jag förlåter honom och hans ord har varit uppriktiga. Jag har haft samtal med flera näthatare vid det här laget som jag grävt fram och historien känns igen. De följer med gruppen, det blir ett spel och man glömmer att det finns en människa bakom. Återigen alltså, möjligen kan det vara en åldersfråga. De här som följer strömmen brukar ofta vara yngre. De riktiga, de sjuka näthatarna som mrsmagoo, Theron mfl är medelålders och har något allvarligt fel i huvudet.

Men den unga mannen som fälldes för dataintrång emot mig var också upprörd över att han kände sig så bedragen av media och åklagaren. Hur de kunde skapa en sådan stämning. Att media skriver när det är snaskigt är bara att förvänta sig. Men en åklagare har ansvar, Kristina Ehrenborg Staffas satt och ljög världspressen i ansiktet under presskonferansen om bårhuskoder och en del annat. Hon till och med hänvisade folk till att besöka Flashback där mitt liv ödelades tack vare henne och hennes fantasier. Jag kommer aldrig glömma och förlåta det, det kan jag lova.

Men en person som matas med information som är felaktig och sedan hypas med löpsedlar är också många gånger ett offer. Offer för desinformation.

Jag förklarade för den unga mannen varför det blev så fel så som jag förklarat för andra Flashbackare. Det rör sig om att när man hamnar på Flashback drabbas man av en värdeförskjutning med tiden, en förskjutning av känslan av rätt och fel, verklighet och fantasi som kan jämställas med kognitiv dissonans. En sorts förtrollning som bara bryts av att stänga av datorn eller sluta besöka sidan. Flashback är skadlig, det är en samhällsfara som fostrar ungdomar till att bli Internetpsykopater. Nu är det bara dags att dra pluggen ur skithuset.

Jag är villig att förlåta alla, jag vill verkligen det, enda krav jag har är att personen identifierar sig med sitt Flashback nick samt sin verkliga identitet. Därefter förlåter jag. Erbjudandet kommer inte kvarstå för evigt.

ASF, jag vill tacka dig för det fina brev du skrev på Flashback och jag tror du nog öppnat många ögon med den öppenhjärtliga bekännelsen. Av vårt samtal att döma så är du en bra människa med mänsklighet som ett starkt karaktärsdrag. Jag är imponerad. Faktiskt känns det som jag själv blev bättre av din öppenhjärtlighet och inspirerande ärlighet. Jag blev i alla fall rörd.

Lycka verkligen till nu ASF!

Anmälan till JK – Lexbase.se

Nedan följer min formella anmälan till JustiteKanslern rörande Lexbase och att jag är med där. Men jag gör också en allmän kommentar kring problematiken kring siten ifråga. Jag är i egenskap av skelettkvinnan ganska ökänd även om det skönt nog har börjat tyna bort så hoppas jag att det kanske kan få viss genomslag då jag tillskillnad från de flesta andra som är där kan ta en offentlig diskussion kring ämnet och föra en kamp som inte andra klarar av då jag ändå inte kan gå vidare på samma vis som andra då jag är uthängd över hela världen.

Det har kommit till min kännedom att jag är inlagd i en privatägd
databas på Internet Lexbase.se, där jag pekas ut som kriminell. Det är
en betaltjänst och detta visar tydligt på att offentlighetsprincipen
får orimliga konsekvenser när den kombineras med IT-teknikens
informationsspridning vart som helst när som helst. Lexbase.se är
inget annat än en offentlig skampåle där vem som helst, var som helst,
kan få ut högst känslig information. Det är även en kränkning emot
individen (mig och alla andra) att överhuvudtaget existera på en sådan
lista då man kan ha friats från brott men ändå finnas med
(Lexbase.se´s upplägg verkar vara en gång dömd för brott alltid en
brottsling), vilket gör att misstanken förföljer en för resten av
livet. Själv är jag dömd för vapenbrott vilket jag erkänt och sonat
mitt straff för. Att ligga på en databas så enkelt sökbar gör det
omöjligt för mig och alla andra att kunna gå vidare med våra liv och
försvårar möjligheten till arbete och finna partner samt socialt
umgänge. Därefter kommer känslan av att hela tiden någon kan kolla upp
en i efterhand följa efter mig som ett orosmoln. Men det är också i
mitt fall viktigt att anmärka att jag har skyddad identitet och mina
personuppgifter publiceras av Lexbase.se.

Offentlighetsprincipen som den är idag är förlegad och jag
rekommenderar att den anpassas till den moderna tekniken. Uthämtning
av domar med mera bör ske med hjälp av legitimation och dokumenten bör
spårmärkas på ett unikt vis att spridarens identitet går att hitta och
kan därmed lagföras för det grova förtal det bör anses vara att sprida
så känsliga uppgifter som Lexbase gör.

En sådan rutin skulle i framtiden kunna förhindra det massiva förtal
och uthängningar som sker på Internet och dagligen förstör liv.
Lexbase.se – “Över 100 000 dömda brottslingar per år i Sverige”
sysslar med grovt förtal. Eftersom Lexbase.se har utgivningsbevis
vänder jag mig till JK. Jag anser det Lexbase.se sysslar med är ett
allvarligt brott och eftersom de inte gör några som helst överväganden
om allmänintresset för uppgifterna ifråga ska de stoppas.

Jag kräver att JK förordnar så att åtal för förtal väcks mot lexbase
för att de har spridit uppgifter om mig som typiskt sett är ägnade att
väcka andras missaktning för mig. Lexbase publicering av dessa
uppgifter om mig har inte motsvarats av något allmänintresse, att jag
är dömd för brott saknar helt allmänintresse. Vidare har Lexbase.se
inte ens prövat om uppgifterna de sprider om mig har något
allmänintresse som skulle motivera publiceringen av uppgifterna
ifråga.

Som bevisning för publiceringen bifogas en skärmdump, hämtad från
*Länk borttagen av mig*

Av bilden framgår att lexbase publicerar uppgiften att jag är dömd för
brott. Uppgiften ifråga publiceras inte endast till de kunder som
betalar för den, utan till allmänheten.

Dessutom vill jag att lexbase förpliktigas att upphöra sprida
uppgifterna om mig, och andra, genom att hemsidan och dess innehåll
stängs ned. Det är inte bara mitt liv som tar skada, det är allas. Vi
vill alla kunna gå vidare. Det gäller inte heller bara oss som
misstänkts för brott, dömts eller friats det gäller också de som varit
utsatta för brott som också indirekt hängs ut på Lexbase.se. En dom
kan avslöja identiteten på eventuellt offer och därmed bör det ses som
ett allmänintresse att skydda dennes identitet men också de som vill
gå vidare. Dessutom eftersom databasen även tar upp personer som är
friade från brott men för att få se informationen måste man betala för
den så kan sökaren tro att personen faktiskt dömts för något brott.
Därmed är skadeverkan större än man vid första anblicken kan tro för
de som är med i databasen mot sin vilja.

Därtill vill jag tillägga att Lexbase.se idag utövar en form av terror
på dem som ännu inte är med i databasen som varit misstänkta eller
dömts för brott och gått vidare. Att vara medveten om att man när som
helst kan hamna på en sådan databas sökbar kan alltså upplevas som en
form av terror för den person som ej ännu är inlagd i databasen. Det
är helt enkelt oacceptabelt.

Mvh

Helena

Det är intressant att notera av vad som framkommit av Lexbase via olika diskussioner på Internet och vad jag själv hört och sett. Många gånger är inte högre instansers domar med, en person kan blivit dömd i tingsrätten men friad i hovrätten men Lexbase har ignorerat det helt och hållet. Vilket är absurdt och jag anser det vara grovt förtal.

Att siten är sökbar som den är ger den också ett sken av skuld om man hittar ett namn på en person man känner till. Detta stämmer dock inte, jag har hört om personer som förekommer i databasen som bara varit vittnen i en rättegång inget annat. Samtidigt finns det gott om personer som varit dömda som inte alls förekommer. Hela databasen verkar väldigt slarvig och rättsosäker. En som söker på databasen får fram dömda, friade, vittnen med mera. Men som människor i allmänhet är utgår man från att personen är dömd om de finns med. Det finns alltså gott om människor ute i Sverige som jag anser blir grovt förtalade av Lexbase.se utan tvekan.

Siten ifråga är en skvallerdröm och bäddar för att förtalsmaskinerna utanför och på Internet kommer nu gå varma. Men jag tror faktiskt det hela kommer leda till något gott i långa loppet. Lexbase.se kan mycket väl vara den efterlängtade nådastöten mot den grövsta formen av näthatet och kommer mycket väl komma i längden leda till att offentlighetsprincipen kan förändras. I alla fall hur domar och liknande lämnas ut till allmänheten. Jag är fortfarande en stark förespråkare för legitimeringstvång och en individuell markering av varje FUP eller liknande som krävs ut så man kan dra spridaren av materialet inför rätta.

Lexbase.se påstår att de bara har fall som är 5 år gamla men det har visat sig att de även har äldre fall. Det är helt enkelt väldigt osäkert.

Uppdatering: Lexbase.se har stängts ned av dess leverantör Banhof efter det att kundregistret hackats och mycket annat hänt. Banhof hostar Flashbacks servrar så med tillräckligt stark påtryckning kan man alltså få Banhof att inse att det är ytterst opassande att husera siter som skadar tredje part. Lexbase.se är ingenting om man jämför med förtalsmaskinen Flashback. Detta bådar gott för framtiden. 🙂

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18260993.ab

….och livet går vidare.

Jag har haft ett kortare uppehåll med resor och annat med min älskling och vänner. Det är trevligt och alla har vi det bra. Det är riktigt roligt att bara kunna vara. Något rättsvårdande myndigheter tidigare gjort det i stort omöjligt att ha och göra. Folk är trångsynta och oförstående men alla är det inte och det är inga wannabes eller knäppskallar utan vanliga personer. Jag är praktiskt taget socialt död tack vare en sjuklig åklagares fantasier men jag har ändå en framtid.

Skadeståndet skall vara värdigt det mord jag anser staten och dess socialpornografiska åklagare genomfört på mig. Jag tänker i mitt skadeståndsanspråk påtala att jag vill faktiskt veta hur mycket ett människoliv är värt i Sverige idag. Hur mycket kostar ett liv? Den summa de kommer reducera mitt ursprungliga krav är vad ett människovärde är alltså rent logiskt värt. Den kunskapen kommer jag därefter för alltid att bära med mig.

Det är inte tillåtet att ta livet av människor och det är vad staten gjort med den person jag var. Hon är död, den person jag sedan var under en längre tid efter jag släpptes från häktet var inget annat än en spillra, en ande som idag inte heller finns kvar. Jag är numera en ny person och den jag skall ha varit känns oerhört avlägsen.

Det tragiska är att jag verkligen hade börjat få kontroll på allt och livet hade börjat fungera, som läsare kan ni inte förstå vilka framsteg och hur mycket jag hade förändrat mig innan jag greps. Men nu är det dags att gå vidare och med min hjärtans dam och mina nya vänner runt om i Sverige vet jag att jag kommer kunna göra det.

Glada hälsningar till alla 🙂

Fin Jul och nyår med fina vänner samt underbar flickvän

Julen löpte fint med middag hos min jättesöta flickväns föräldrar. Vi åt så vi sprack av julmaten och jag provade lite allt möjligt på julbordet saker jag alltid vägrat äta och en del överraskade. Det var ju gott liksom. 😉 Min älsklings föräldrar är jättetrevliga och omtänksamma människor med en rakhet och normalitet man bara kan förvänta sig från de som uppfostrat min kärlek. De påminde lite om mina föräldrar med alla deras goda egenskaper.

Därefter firade vi alkoholfri nyår några dagar senare hos våra gemensama vänner. Eftersom jag är alkoholist och vill inte dricka var det väldigt fint och omtänksamt att vi ordnade det så. Vi åt gott och hade jätteroligt därefter tittade vi på fyrverkerierna, alla idioter som fullkomligt bränner upp pengar, kunde man bara tänka. Vi hade inte köpt en enda raket eller smällare.

Det var väldigt fint och hemtrevligt. Hjärtat mitt jag älskar verkligen dig och det liv vi börjar ha tillsammans. Det är så fint att vara nära och med dig, vi är ett team i allt. 🙂 Många pussar.

Efter häktet hade jag en sorgeperiod som varade väldigt länge, därefter framåt sommaren en väldigt ilsk period för att nu glida in i normalitet och positiva känslor igen. Ungefär som det var innan polisen kom den ödesdigra natten femte september 2011 och anhöll mig mord (varefter jag åtalades för griftefridsbrott av varierande slag) men allt är numera bättre. Bättre flickvän, bättre vänner och bättre liv. Även om jag aldrig kommer förlåta och kommer under resten av mitt liv göra allt jag kan för att ge igen. Den jag VAR dog innan (och därför vill jag låta liket av den jag en gång var få ligga ifred), den jag kommer bli kommer vara starkare och bättre än någonsin. Jag vet vad jag vill och vad jag förtjänar. Det kan jag få, allt jag vill och med min kärlek vid min sida kommer det bli så bra igen.

Älskar dig hjärtat. 🙂

En låt för oss: http://www.youtube.com/watch?v=2bbg16XUeZg

Skelettkvinnan © 2013 Frontier Theme